Är Vi Maskiner Eller Människor?
Jag brinner för utveckling. jag vill utvecklas och jag tycker de roligt att folk jag känner utvecklas. Jag sett Serabilo växa mer och mer till en elitspelare och de gör mig drivande att försöka bli bättre också. jag haft oturligt att jag drog med mig en massa skador denna säsong. När nu man besväras med knäskada så är de inte roligt. Men man får bita ihop smärta får vi alla men möjligheter får vi få av? viktig att utnyttja de vi får. Mena jag haft förmåga att känna frustration man sitter man vill spela och man tränar hårt för att få spela och när tiden väl kommer och man inte producerar så tänker man efter de är inte så enkelt som folk tror de är.
Man får bara träna ännu hårdare, jag vet och har en känsla mitt lag kommer ta sig lång, för vi tror på varandra vi spelar som ett lag. Men jag längtar till sommarn de såå många timmar av fina sol vädret jag vill slösa på att bli bätttre på skott ,behandla bollen och träna upp min snabbhet etc. Men under säsongen när man spelar dom få minuterna folk förstår inte hur svårt de är, dom säger du får ju spela 10 min varför utnyttjar du inte den tiden. De svårare än vad de ser ut, man kan inte bara komma in och leka Kobe Bryant. Vi är människor och inte maskiner. Vi känner nervositeten vi känner frustration vi känner ilska, men bästa med oss yngre är att misslyckande driver oss till att bli bättre, jag har inte lyckats så mycke som jag ville, och de kommer att driva mej att komma ut ännu bättre. Men just nu ett tips för yngre. Spela spelet som du gör med dina vänner, ändra inget lyssna på ingen och var dej sig!
Man får bara träna ännu hårdare, jag vet och har en känsla mitt lag kommer ta sig lång, för vi tror på varandra vi spelar som ett lag. Men jag längtar till sommarn de såå många timmar av fina sol vädret jag vill slösa på att bli bätttre på skott ,behandla bollen och träna upp min snabbhet etc. Men under säsongen när man spelar dom få minuterna folk förstår inte hur svårt de är, dom säger du får ju spela 10 min varför utnyttjar du inte den tiden. De svårare än vad de ser ut, man kan inte bara komma in och leka Kobe Bryant. Vi är människor och inte maskiner. Vi känner nervositeten vi känner frustration vi känner ilska, men bästa med oss yngre är att misslyckande driver oss till att bli bättre, jag har inte lyckats så mycke som jag ville, och de kommer att driva mej att komma ut ännu bättre. Men just nu ett tips för yngre. Spela spelet som du gör med dina vänner, ändra inget lyssna på ingen och var dej sig!
Ändra dig själv och inte folket runt om dig.
Jag såg en bra kommentar då nån gav en bra citat, varför ska alla förändra världen och inte sig själva?
jag menar de egentligen sjukt, folk har en förmåga att peka men aldrig vågat kolla i spegeln för att rätta till sig själva.
Jag pekat mycke i mitt liv och aldrig påstått jag har haft fel men när jag egentligen tänker efter så mestdels har jag haft fel.
nu för tiden hoppar jag itne bara in i samtalen jag försöker lyssna och tänka innan jag kommenterar man vill inte att ord ska ploppa ur min mun och att jag ska säga en sak som egentligen inte kanske så smart att säga.
Ju mera tiden går ju mer mognar man. men varför har folk så svårt att acceptera att man har själv fel? och varför är de så lätt att lägga skulden på nån annan? jag vet av min egen erfarenhet att lägga skulden på nån annan är lättsamt man känner sig skuldfri, mestdels lättnad.
De verkar så att mänskligheten är genetisk envisa, jag känner inte många som erkänner eller skulle erkänna dom har fel och erkänner dom att dom delvis har fel så i medveten ger dom sig bara för att inte orka diskutera de mera men egentligen så tror dom att dom har rätt. Känner folk igen sig eller?
för en kväll sen prata jag med en vännina, jag var på en sån dag "Not in a mood day" jag sa saker jag inte borde sagt, mer sagt jag smuts kasta henne och sen försökte jag vända på de och lägga skulden på henne?
är vi så omänskliga att även när vi gjort fel så försöker vi lägga skulden på andra?
Mena när jag ger mej så ger jag mej bara för jag inte orkar diskutera men jag skulle aldrig erkänna jag har fel.
jag tror vi är födda så inte undra på att världen är full av krig ingen vill erkänna dom har fel!
Varje land påstår de har rätt, USA har rätt att lägga sig inom iraks demokrati eller ddemokratin i europa överhuvudtaget. Sen när har europa själv löst ett problem inom EU?
senaste med kosovo där dom förklarade sig själv självständiga. Europa skulle lösa de men de sluta med att usa la in sig och acceptera kosovo? vart är europas röst?
När nån sa varför vi försöker ändra världen och göra saker och ting bättre? ställer jag mej fråga varför inte USA börjar med att förbättra sina inrikes problem för att sen lägga sig i EU´s problem.
har man så lite problem i sitt land att dom tycker dom borde lägga energi på Irak, Serbien, Kosovo vilket som?
bra citat de har fått mej tänka en del och från och med ska jag inte dömma andra utan dömma mej först.
Dags för oss att bete oss mänskliga och inse att vi själva kan även ha fel. Och ibland även om vi har rätt så finns de sån stund där man måste ge sig. Jag själv gillar citatet; En läkare kan ha lika mycke rätt som 10 andra läkare.
har de inte hänt att 10 läkare säger att personen är frisk och en läkare undersöker och finner cancer i personen?
bara lite saker man kan fundera på.
nån fler som har bra citat att dela med?
Srdjan Vukovic
Rätt Attityd Nyckel Till Framgång.
Många pratar om att ha attityd inom sin sport, men jag tror inte många tänker vad som egentligen är gränsen och vad ett gott uppförande är. Jag menar de en stor skillnad på att ha attityd på plan än att ha attityd utanför planen. Många evuntuellt jag när jag var yngre hade en överskott på attityd. jag påstod att jag var bätttre än alla du kunde säga Koby gjorde 60 poäng och jag hade sagt; Vem e skiten han nolla i mitt ansikte.
Jag mena jag gjorde mycke som var fel men delvis så är den attityden som har tagit mej hit. De är helt okej att försöka bevisa andra som inte tror på dej och använda attityden på basketplanen. Att vara kaxig och trasha eller att ha självförtroende i dej är en bra egenskap så länge man håller de inom vissa ramar.
jag menar man behöver inte använda de utan på plan de meningen att du sak vara en bra förebild och barn som ser upp till dej, barn, ska kunna växa upp och ödmjukheten bland folk. Mena har man folket bakom sig så har man en styrka. Man ser stora spelare som koby bryant, lebron james, steve nash? ingen av dom påstod att dom var själv bäst i ligan, utan Koby sa Lebron var de och lebron sa vice verse. Nash sa dirk var bäst. Stora spelare berömmer andra och inte sig själv.
De inte många som egentligen gör de. visst de bra med självförtroende men ska du behöva säga att du är bäst. Säg de inte bevisa de låt andra säga de och du blandar med ödmjukhet, nån säger fan du är bäst, säger man jag försöker utvecklas mera har en massa att lära mej. Sånt uppskattas av tränare och dina medspelare och folket som är i din omgivning. Jag växt mycke jag behållt all min attityd på basketplanen men när jag kliver av planen eller när matchen är slut behandlar jag folk med respekt.
Det som David Lehmann sa en spelare växer i en bra miljö. När jag var i ockelbo hade jag nog lite för mycke av de dåliga av mej där. Jag växte inte som person jag stod stilla och jag gjorde och sa saker jag inte borde ha gjort. Jag tog ett steg längre när jag träffa mathias Kenttä. Jag kan inte tacka killen nog mycke inte för att han gjort mej till en basketspelare. Utan han gjort mej till en bättre människa och de så mycke uppskattat av mej ledare som han växer inte på träd. Och klart alla vi har brister. Ingen är perfkt hade alla varit de hade inte livet varit glädje och livet hade inte varit värt att leva.
om en coach inte spelar dej som ung spelare ska du med respekt fråga han, vad behöve rjag träna på för att få mera speltid?
Säger han skott; frågar du direkt HUR MYCKE? säger han skjut 200 skott om dagen så skjuter du 400 skott om dag. För dej handlar de om att bevisa tt han har fel, att han gör fel att han har dej på bänken. Och de har jag gjort tråkigt att jag dragit på mej mycke skador denna säsong men jag växt otroligt mycket. Men de handlar inte om att ära eller pengar de handlar om sporten och utvecklingen. basketen blir roligare ju bätttre du blir och ju högre nivå du spelar. Och som jag sagt innan så är de bara du med rätt inställning och rätt attityd som kan visa vägen hur långt du är villig att gå och hur mycke du e villig att ge?
Jag pratade med en av våra ungdoms coach han är dansk heter thomas. Han sa en sak som var bra. Han sa att träna från att vara kass till medelkass behöver du träna en gång i veckan men från att bli elitspelare till super elit krävs de så mycke träning att egentligen så förstår inte folk. Massa timmar där du svettas och upprepar samma sak hela tiden. Varför tränar vi så mycke för så lite? För vissa att leva sin dröm e stort. mena att spela inför en 10 000 publik som skriker och dånar de otrolig känsla, säkerligen för jag vet inte men kanske en dag så får man uppleva den :)
Srdjan Vukovic
Jag mena jag gjorde mycke som var fel men delvis så är den attityden som har tagit mej hit. De är helt okej att försöka bevisa andra som inte tror på dej och använda attityden på basketplanen. Att vara kaxig och trasha eller att ha självförtroende i dej är en bra egenskap så länge man håller de inom vissa ramar.
jag menar man behöver inte använda de utan på plan de meningen att du sak vara en bra förebild och barn som ser upp till dej, barn, ska kunna växa upp och ödmjukheten bland folk. Mena har man folket bakom sig så har man en styrka. Man ser stora spelare som koby bryant, lebron james, steve nash? ingen av dom påstod att dom var själv bäst i ligan, utan Koby sa Lebron var de och lebron sa vice verse. Nash sa dirk var bäst. Stora spelare berömmer andra och inte sig själv.
De inte många som egentligen gör de. visst de bra med självförtroende men ska du behöva säga att du är bäst. Säg de inte bevisa de låt andra säga de och du blandar med ödmjukhet, nån säger fan du är bäst, säger man jag försöker utvecklas mera har en massa att lära mej. Sånt uppskattas av tränare och dina medspelare och folket som är i din omgivning. Jag växt mycke jag behållt all min attityd på basketplanen men när jag kliver av planen eller när matchen är slut behandlar jag folk med respekt.
Det som David Lehmann sa en spelare växer i en bra miljö. När jag var i ockelbo hade jag nog lite för mycke av de dåliga av mej där. Jag växte inte som person jag stod stilla och jag gjorde och sa saker jag inte borde ha gjort. Jag tog ett steg längre när jag träffa mathias Kenttä. Jag kan inte tacka killen nog mycke inte för att han gjort mej till en basketspelare. Utan han gjort mej till en bättre människa och de så mycke uppskattat av mej ledare som han växer inte på träd. Och klart alla vi har brister. Ingen är perfkt hade alla varit de hade inte livet varit glädje och livet hade inte varit värt att leva.
om en coach inte spelar dej som ung spelare ska du med respekt fråga han, vad behöve rjag träna på för att få mera speltid?
Säger han skott; frågar du direkt HUR MYCKE? säger han skjut 200 skott om dagen så skjuter du 400 skott om dag. För dej handlar de om att bevisa tt han har fel, att han gör fel att han har dej på bänken. Och de har jag gjort tråkigt att jag dragit på mej mycke skador denna säsong men jag växt otroligt mycket. Men de handlar inte om att ära eller pengar de handlar om sporten och utvecklingen. basketen blir roligare ju bätttre du blir och ju högre nivå du spelar. Och som jag sagt innan så är de bara du med rätt inställning och rätt attityd som kan visa vägen hur långt du är villig att gå och hur mycke du e villig att ge?
Jag pratade med en av våra ungdoms coach han är dansk heter thomas. Han sa en sak som var bra. Han sa att träna från att vara kass till medelkass behöver du träna en gång i veckan men från att bli elitspelare till super elit krävs de så mycke träning att egentligen så förstår inte folk. Massa timmar där du svettas och upprepar samma sak hela tiden. Varför tränar vi så mycke för så lite? För vissa att leva sin dröm e stort. mena att spela inför en 10 000 publik som skriker och dånar de otrolig känsla, säkerligen för jag vet inte men kanske en dag så får man uppleva den :)
Srdjan Vukovic
Duva Till Örn!
Jag ställer mig den viktigaste frågan som dom flesta inte brukar ställa sig iaf inte vid denna unga åldern. Och de är; vad kommer jag ångra mig om 10 år? just nu ha rjag kommit på flera förslag som jag egentligen kunnat gjort redan bättre. 10 år är en kort tid man tror att man kan ta saker och ting lugnt men när man väl hamnar där 10 år senare och du inte har gjort nått med ditt liv kommer du sitta där med ånges och säga varför gjorde jag inte saker ooch ting annorlunda?
Jag önska jag började spela med basket tidigare, Jag önska jag itne skolka så mycke i skola, jag önska jag skrev in mig på juridik, och jag önska jag kunde gjort nått av mitt liv, jag känner mig redan misslyckad ingen utbildning och jag lutar mig mot basket där vilken dag kan vara den sista. Skador förekommer så lätt nu för tiden att man vet inte vilken dag kan vara din sista. Jag vet inte hur jag hade reagerat om en läkare sa till mig Srdjan de slutspelat för dig!
Jag hade ett seriöst samtal med min tränare där han ställde frågan till mig och bilo; Har ni funderat på vad ni vill göra efter ni har slutat med basket, för ni kan inte spela livet ut?
Jag satt där helt tyst. Bilo ville bli kock. Vad ska jag bli med vilken utbildning och den tiden i mitt liv som jag sov bort hade jag kunnat säga jag ska plugga juridik och kunnat rädda mitt ansikte men ärligt jag satt där tyst och fundersam.
Man lär sig av misstag säger dom, men andras misstag kan vara andras lärdom. För de är inte alla som kan komma till nba, eller europa. Alla kan uppfylla sin dröm med hård träning men ja börja allt för sent med allt.
Och tide börjar bli knapp för mej. Hade jag varit smartare så hade jag verkligen tagit tag i böckerna och läst mig till nått. Ja menar jag hade vela rädda liv så varför inte läkare. Men såna saker kan vara lite sent att tänka nu eller är de?
Ja har en lapp på min dörr nu där de står vad ska du göra idag för att uppnå ditt mål?
varje dag kan man göra nått för att komma ett steg närmare min dröm, jag har långt ifrån gett upp mina drömmar men jag har lång väg att gå och tiden e knapp. Men de som jag säger varför leva om man inte vågar försöka. Ska folk skratta åt dej för du misslyckas, ta dig upp igen och försök och försök tills det verkligen inte gå mera.
För om man inte är villig att ge sitt hjärta för de man brinner för mest varför ens hålla på med de?
Jag sett många ge upp hopp på dina drömmar för att dom inte fått de stödet från sin tränare eller föräldrar eller vänner?
Ibland måste man tänka efter själv. Världen kanske inte alltid där och stöttar en därför måste man vara stark och säga säg själv, jag ska klara de här, jag ska lyckas och jag behöver inte nån utan mej själv. Den enda som står i din väg är du själv och din mentalitet till din sport eller jobb eller vad än man gör i livet.
Vem har rätt att komma och säga varför försöka du kommer aldrig bli nått?
vem har rätt säga du e för ful att bli modell? eller för kort för att spela basket?
folk kommer säga saker du inte vill höra därför är de bra att koppla bort huvudet och lyssna på sig själv. För alla vill dig inte gott men de finns få som vill och de såna vi kallar för vänner.
Srdjan Vukovic
Jag önska jag började spela med basket tidigare, Jag önska jag itne skolka så mycke i skola, jag önska jag skrev in mig på juridik, och jag önska jag kunde gjort nått av mitt liv, jag känner mig redan misslyckad ingen utbildning och jag lutar mig mot basket där vilken dag kan vara den sista. Skador förekommer så lätt nu för tiden att man vet inte vilken dag kan vara din sista. Jag vet inte hur jag hade reagerat om en läkare sa till mig Srdjan de slutspelat för dig!
Jag hade ett seriöst samtal med min tränare där han ställde frågan till mig och bilo; Har ni funderat på vad ni vill göra efter ni har slutat med basket, för ni kan inte spela livet ut?
Jag satt där helt tyst. Bilo ville bli kock. Vad ska jag bli med vilken utbildning och den tiden i mitt liv som jag sov bort hade jag kunnat säga jag ska plugga juridik och kunnat rädda mitt ansikte men ärligt jag satt där tyst och fundersam.
Man lär sig av misstag säger dom, men andras misstag kan vara andras lärdom. För de är inte alla som kan komma till nba, eller europa. Alla kan uppfylla sin dröm med hård träning men ja börja allt för sent med allt.
Och tide börjar bli knapp för mej. Hade jag varit smartare så hade jag verkligen tagit tag i böckerna och läst mig till nått. Ja menar jag hade vela rädda liv så varför inte läkare. Men såna saker kan vara lite sent att tänka nu eller är de?
Ja har en lapp på min dörr nu där de står vad ska du göra idag för att uppnå ditt mål?
varje dag kan man göra nått för att komma ett steg närmare min dröm, jag har långt ifrån gett upp mina drömmar men jag har lång väg att gå och tiden e knapp. Men de som jag säger varför leva om man inte vågar försöka. Ska folk skratta åt dej för du misslyckas, ta dig upp igen och försök och försök tills det verkligen inte gå mera.
För om man inte är villig att ge sitt hjärta för de man brinner för mest varför ens hålla på med de?
Jag sett många ge upp hopp på dina drömmar för att dom inte fått de stödet från sin tränare eller föräldrar eller vänner?
Ibland måste man tänka efter själv. Världen kanske inte alltid där och stöttar en därför måste man vara stark och säga säg själv, jag ska klara de här, jag ska lyckas och jag behöver inte nån utan mej själv. Den enda som står i din väg är du själv och din mentalitet till din sport eller jobb eller vad än man gör i livet.
Vem har rätt att komma och säga varför försöka du kommer aldrig bli nått?
vem har rätt säga du e för ful att bli modell? eller för kort för att spela basket?
folk kommer säga saker du inte vill höra därför är de bra att koppla bort huvudet och lyssna på sig själv. För alla vill dig inte gott men de finns få som vill och de såna vi kallar för vänner.
Srdjan Vukovic
Ny början, man dör och reser sig från askan.
Jag börjar om på nytt. Det har inget att göra med kritiken som jag får av följande människor, kritik är nått som gör att du växer som person och människa. Kritik är det som gör att du ständigt står på tårna och som gör att du vill ständigt förbättras och göra bättre. Men de handlar och kunna ta kritik rätt också! är man inte så mottaglig för kritik så finns de en risk att man kanske hamnar på fel fot och får att sakerna att se oschysta ut.
Jag älskar kritik trots att de jobbigt att ständigt få dom. Men jag älskar att utvecklas som person och som människa
och att folk ständigt säger att jag gör fel är bra! jag tar åt mej och försöker göra de bättre nästa gång.
Att de finns folk som tycker jag inte duger som basketspelare finns de gott om, men ska jag vara den som säger OM jag hade fortsatt spela basket så hade jag varit europa proffs. Men ärligt jag vill inte vara den som säger OM jag hade, jag vill vara den som säger ; Jag försökte jag dög inte, men jag vågade iaf att misslyckas.
Att våga ge sig in på nya saker och våga ta förlusten och konstruktiva kritiken ta åt sig och växa, för att en dag växa från duvan till örnen och kunna säga, jag lyckades! jag försökte och jag lyckades!
Att sen folk inte delar samma åsikt, samma bild av samhället är klart acceptabelt. Jag står för mina åsikter och jag förstår att folk inte delar alltid samma åsikt men de handlar om att kunna respektera vad andra har att säga till dej och omgivningen. Det är inte alltid folk kommer kommma fram säga Srdjan de är rätt att du säger saker som betyder nått, eller de rätt för att du säger explosiva kommentarer.
Jag är nog mest kritiserad person i Helsingborg. Men jag tar de som en posetiv grej. Folk vill se mej utvecklas och förbättras hela tiden och de nopg viktigast för mej.
man kan dela åsikter med mej utan att jag kommer klanka ner dej och säga de fel! jag förstått att samhället är byggt på ett sätt att vi måste lära oss leva med varandra även olika religioner, åsikter,kön, tankar? mena är vi inte less på den eviga krigen?
där de ingen förbättring där vi alla lider av de?
viktigast är nog ändå att våga vara sig själv, jag vågar vara mig själv jag vågar att blogga mina tankar jag vågar att ha en rosa blogg, som vissa tycker att de inte passar min attityd. Vad jag har för attityd på planen behöver inte sammansättas att jag har samma attityd utan planen. Jag lärt mej att kunna försöka vara ödmjuk och dela med glädjen och försöka vara posetiv och folk runt om dej kommer se du blommar till en solros! Jag ger energi till andra och sen är de från person till person hur man vill ta den energin och hur man ska använda den.
vill man kritisera mej så gör man de, vill man säga nått posetivt så är de också skönt att se.
Men viktigast i livet är att du är dej själv du säger och menar och mest av allt står för saker du säger. Mena jag är nöjd med min sexualitet. Jag tycker rosa e vackert, jag tycker mycke i livet e vacker och underbart. Jag hade samtal med min vännina Yasemin hon kritisera mej och sa att jag använde för mycke av de fula uttrycken och att jag visade mej att vara nått jag egentligen inte är, hon förklarade att jag gav samhället en fel bild av mej själv. Hade natten att sova på de och jag tog bort mina andra bloggar de för att jag växte och jag lärde mej av en enskild indevid.
Jag står fortfarande för mina åsikter som jag gav ut och klart ju mer man skriver ju mer man lär sig! vissa saker är itne acceptabelt men världen är byggd på de viset att vissa saker accepteras lättare vissa saker accepteras på ett tyngre sätt.
Iaf jag antar "Yasse" hade rätt, jag representerar mej själv, mina kompisar och folk runt om mej. Och de dumt ge folk en bild av mej som inte stämmer så jag tänkte en ny början skadar inte. Jag dog jag lärde och jag reste mej från askan. Vad är vänner i livet? som ser till att du gör inte alltför mycke snedsteg. Vilket jag lyckas att göra de allt för mycke. Varje dag blir bätttre och varje dag växer jag och omgivningen vi lär oss av varandra, jag lär mej från samhället och samhället lär av oss. De för vi bygger samhället till de är idag, växer samhället till bätttre växer vi till de bättre!
Srdjan Vukovic, Öresundskraft Basket.
Min vackra "Yasse"!
Jag älskar kritik trots att de jobbigt att ständigt få dom. Men jag älskar att utvecklas som person och som människa
och att folk ständigt säger att jag gör fel är bra! jag tar åt mej och försöker göra de bättre nästa gång.
Att de finns folk som tycker jag inte duger som basketspelare finns de gott om, men ska jag vara den som säger OM jag hade fortsatt spela basket så hade jag varit europa proffs. Men ärligt jag vill inte vara den som säger OM jag hade, jag vill vara den som säger ; Jag försökte jag dög inte, men jag vågade iaf att misslyckas.
Att våga ge sig in på nya saker och våga ta förlusten och konstruktiva kritiken ta åt sig och växa, för att en dag växa från duvan till örnen och kunna säga, jag lyckades! jag försökte och jag lyckades!
Att sen folk inte delar samma åsikt, samma bild av samhället är klart acceptabelt. Jag står för mina åsikter och jag förstår att folk inte delar alltid samma åsikt men de handlar om att kunna respektera vad andra har att säga till dej och omgivningen. Det är inte alltid folk kommer kommma fram säga Srdjan de är rätt att du säger saker som betyder nått, eller de rätt för att du säger explosiva kommentarer.
Jag är nog mest kritiserad person i Helsingborg. Men jag tar de som en posetiv grej. Folk vill se mej utvecklas och förbättras hela tiden och de nopg viktigast för mej.
man kan dela åsikter med mej utan att jag kommer klanka ner dej och säga de fel! jag förstått att samhället är byggt på ett sätt att vi måste lära oss leva med varandra även olika religioner, åsikter,kön, tankar? mena är vi inte less på den eviga krigen?
där de ingen förbättring där vi alla lider av de?
viktigast är nog ändå att våga vara sig själv, jag vågar vara mig själv jag vågar att blogga mina tankar jag vågar att ha en rosa blogg, som vissa tycker att de inte passar min attityd. Vad jag har för attityd på planen behöver inte sammansättas att jag har samma attityd utan planen. Jag lärt mej att kunna försöka vara ödmjuk och dela med glädjen och försöka vara posetiv och folk runt om dej kommer se du blommar till en solros! Jag ger energi till andra och sen är de från person till person hur man vill ta den energin och hur man ska använda den.
vill man kritisera mej så gör man de, vill man säga nått posetivt så är de också skönt att se.
Men viktigast i livet är att du är dej själv du säger och menar och mest av allt står för saker du säger. Mena jag är nöjd med min sexualitet. Jag tycker rosa e vackert, jag tycker mycke i livet e vacker och underbart. Jag hade samtal med min vännina Yasemin hon kritisera mej och sa att jag använde för mycke av de fula uttrycken och att jag visade mej att vara nått jag egentligen inte är, hon förklarade att jag gav samhället en fel bild av mej själv. Hade natten att sova på de och jag tog bort mina andra bloggar de för att jag växte och jag lärde mej av en enskild indevid.
Jag står fortfarande för mina åsikter som jag gav ut och klart ju mer man skriver ju mer man lär sig! vissa saker är itne acceptabelt men världen är byggd på de viset att vissa saker accepteras lättare vissa saker accepteras på ett tyngre sätt.
Iaf jag antar "Yasse" hade rätt, jag representerar mej själv, mina kompisar och folk runt om mej. Och de dumt ge folk en bild av mej som inte stämmer så jag tänkte en ny början skadar inte. Jag dog jag lärde och jag reste mej från askan. Vad är vänner i livet? som ser till att du gör inte alltför mycke snedsteg. Vilket jag lyckas att göra de allt för mycke. Varje dag blir bätttre och varje dag växer jag och omgivningen vi lär oss av varandra, jag lär mej från samhället och samhället lär av oss. De för vi bygger samhället till de är idag, växer samhället till bätttre växer vi till de bättre!
Srdjan Vukovic, Öresundskraft Basket.
Min vackra "Yasse"!
